Den mörka staden av Carrie Ryan

Nu har jag läst den sista delen i Carrie Ryans dystopizombietrilogi. Jag tycker fortfarande att första boken var allra bäst men som helhet gillar jag serien. Det är lite jobbigt att det är en ny huvudperson i varenda en men det gör inte så mycket i det stora hela. Alla personer är ju länkade till varandra på något sätt.

Jag gillar Annah som huvudperson och den här delen var nog den mest obehagliga. Inte på grund av De oheliga utan mer på hur människorna runt omkring har blivit och hur de behandlar andra. På något sätt får jag känslan av Andra världskrigets hemskheter.

Jag vågar inte skriva mer om själva handlingen utifall att det spoilar för någon men om man har läst de två andra delarna så vill man nog läsa den här också för att få veta hur det går.

Förlag: Styxx Fantasy (Tusen tack för recex!)
Finns att köpa: Adlibris, Bokus och CDON.

Andra omslag:

Kusliga tvillingar

Jag tycker att det är kusligt att tvillingarna heter Mary och Anne och att det blir Maryanne när deras mamma ropar på dem. Det är som att det redan från början är meningen att de ska vara en person och inte två. Sedan hela andegrejen är också kuslig men väldigt intressant att läsa.

Jag gillar Anne och tycker om att följa henne under hela berättelsen. Mary är också intressant men just Anne blev jag svag för. Hennes farhågor om att mista systern och hur hon inte alls vill vara den svaga utan också vara stark. Sedan tycker jag att det är intressant att den handlar om skilsmässa också. Dock tycker jag att det på något sätt är en realistisk skildring av en skilsmässa och det verkar som att föräldrarna i slutändan ändå har en bra kontakt med varandra? Visserligen gråter mamman mycket i början men hon kan ändå föra en vettig konversation med pappan (som träffat en yngre kvinna).

I det stora hela tyckte jag väldigt mycket om den här boken. Från Gilla Böcker fick jag fortsättningen, Fågelbarn. Den ska bli spännande att läsa.

Förlag: Gilla Böcker
Finns att köpa: Adlibris, Bokon, Bokus och CDON.

När Stephen King blurbar så brukar det vara bra

När jag funderade på vad jag skulle ge åt kollega E i födelsedagspresent så snubblade jag internetmässigt över Michael Grants Gone. Handlingen verkade spännande och gav lite återkoppling till Stephen Kings Under the Dome. Jag bestämde mig dock för att köpa den när jag såg att herr King hade uttalat sig om boken (det finns en blurb med honom på både framsidan och baksidan). När boken väl kom hem var jag ivrig att påbörja den så jag började direkt…

Den var sjukt bra! Även om jag kan tycka att Sam är lite too much ibland. Han behöver inte vara så perfekt hela tiden. Sedan funderar jag lite över vissa saker. Till exempel Caines namn. Ska det ha en biblisk syftning? Sedan funderar jag över Lana och om hon typ ska vara som någon Jesusgestalt? Fast det kanske är Sam? Hm. Ska diskutera med kollegan när hon läst den sedan.

Boken var spännande nästan hela tiden och jag gillar att man får följa båda sidorna även om det är tydligt vems sida man ska stå på 😉 Som vanligt har jag svårt med barn som far illa men det händer inte så mycket i den här boken som tur är.

Väldigt bra start på en förhoppningsvis fortsatt spännande ungdomsserie! Den jämförs med Flugornas herre av William Golding och förvisso kan jag hålla med om vissa saker.

Förlag: Harper Teen
Finns att köpa: Adlibris, Bokus och CDON.

Andra omslag:
Jag gillar det svarta omslaget bäst så när jag nu beställde del 2 så beställde jag den här

Månadstema: ungdomsböcker

Egentligen hade jag skrivit ”romaner” som månadstema för maj men efter katastrofen med aprils tema Chicklit så bestämde jag mig för att välja ett tema som jag faktiskt var sugen på. Valet föll på ungdomsböcker!
Dessa 6 är på att-läsa-i-maj-listan. De är prio 1 så att säga:

Sedan hoppas jag att jag kanske hinner läsa de böcker som är på bilderna nedan. De får väl ses som bubblare 🙂

Förhoppningsvis går det här temat bättre än förra. Nuförtiden har jag bara lästid på kvällen efter att A har somnat så blir inte lika många böcker lästa. Det borde innebära att jag köper mindre böcker eftersom jag läser mindre men jag verkar inte fatta det…

Har ni några bokplaner för maj?

En energiinjektion i själen!

Jag fullkomligt älskar Simona Ahrnstedts romaner nu. Även om man kan gissa sig till hur det kommer att sluta så är det ändå spännande att följa huvudpersonerna. Även om Seth är trångsynt och väldigt trög ibland så blir jag lite smått förtjust i honom. Beatrice genomgår en stor förändring till det bättre under historiens gång.

För att få läsa klart de sista sidorna satt jag på golvet och lät A riva en tidning i småbitar. Precis så bra var den här.

Det är romance och utspelar sig i Sverige. Mer sånt här vill jag ha. Simona, när kommer nästa bok? Jag har tidigare läst Betvingade som jag tycker är lite bättre men det beror mest på att den har lite mer humor.

Förlag: Ponto Pocket
Finns att köpa: Adlibris, Bokon, Bokus och CDON.

Jag gillar nog Kinsella mer än Wickham

Det här är den andra Madeleine Wickhamboken jag läser och jag är nog inte lika förtjust i dem som jag är i Sophie Kinsellas fåniga böcker. Det finns flera saker jag irriterar mig över kring personerna i boken och hur de agerar i vissa situationer som känns helst absurt. Jag trodde att den här skulle vara så där Kinsellarolig som hennes Mina hemligheter och Twenties girl men nej. Det känns mest stelt och lite småtråkigt. Allting är upplagt för att det ska vara roligt och lite småpinsamt men det blir det egentligen aldrig.

Den enda som egentligen har lite humor är Jenna men hon säger för det mesta bara ”Jag skämtar bara” och det blir tjatigt i längden. Jag gillar Cocktails för tre mer.

Förlag: Ponto Pocket (Tusen tack för recex)
Finns att köpa: Adlibris, Bokon, Bokus och CDON.

Månadsplanering för april

Dessa har jag planerat att läsa i april. Vi får se hur det går 🙂

Intresseväckande mord i Sandham varvat med tråkig advokatdeckare med Bosch.

Jag kör en dubbelrecension den här gången 🙂 Viveca Stens I de lugnaste vatten (Månpocket) och Michael Connellys The Brass Verdict. Stens deckare var överraskande bra och jag tänker definitivt läsa mer av henne. Visst blir det lite klichéeigt ibland men inte så att det stör mig enormt mycket. Nora tror jag kommer att bli en intressant huvudperson att följa.

Michael Connelly är en favoritförfattare hos mig och jag har läst det mesta av honom. Jag gillade I lagens limo med advokaten Mickey Haller och såg framemot att läsa The Brass Verdict men det verkar dessvärre så att när jag verkligen ser framemot en bok så blir det alltid magplask 😦 Jag tyckte aldrig att den blev särskilt spännande och efter 250 sidor utan att jag ens ville läsa vidare så gav jag upp. Trots att Harry Bosch OCH Mickey Haller var med. Kanske blev lite för mycket av det goda? Jag har resten av Mickey Haller-serien hemma så jag ska ta och läsa del 3 någon gång i år också. Alla författare kan ju ha en sämre bok.

Här hittar ni böckerna:
Viveca Sten: Adlibris, Bokon, Bokus och CDON.
Michael Connelly: Adlibris, Bokus och CDON.

Ordrik deckare som aldrig tar fart

Jag stiftade min första bekantskap med John Verdon när jag såg hans Tänk på 3tt tal på Coop i stan. Läste baksidestexten och blev väldigt nyfiken. Istället för att köpa den på plats lade jag bokens titel på minnet och tänkte att jag kollar upp lite recensioner sen när jag kommer hem. Kom jag ihåg det? Nej. Men så kom Bokrean och på Bokus dök den upp som ett tips till en annan bok jag tittade på och den här gången vågade jag inte chansa att jag skulle komma ihåg den så jag klickade hem den 🙂

Och nu är den läst. Väldigt besviken är jag faktiskt men jag kommer nog att läsa del 2 ändå. Jag tycker att den börjar riktigt bra med hela nummergrejen liksom med fotspåren som bara slutar helt tvärt. Sedan händer det typ ingenting. Gurney pratar med sin fru, hon vill inte att han ska fortsätta vara kriminalare nu när han är pensionär men det vill han osv osv. Det ältas om och om igen genom hela boken. ”Jaja, jag har förstått det” vill jag säga åt Verdon men det är ju lite omöjligt.

Verdon gillar att beskriva ALLT med så många fina ord som möjligt och det BEHÖVS verkligen inte. Det känns så ”ordigt” och som att Verdon inte har lärt sig begreppet ”kill your darlings”.

Den här deckaren tar egentligen aldrig fart. Den sjuder på hela vägen och sen PANG kommer slutet och sen är det slut. Jag som bara, ”jaha?” och funderar över ”var det allt?”. Lite trist. Ska nog ge Verdon en chans till med Blunda hårt. Tänk på 3tt tal kom trots allt igång lite i slutet.

Betyg: ★★
Förlag: Månpocket
Finns att köpa: Adlibris, Bokon, Bokus och CDON.

David Baldacci – Kamelklubben (Kamelklubben #1)

När jag gick på gymnasiet läste jag allt som David Baldacci då hittills hade skrivit; Vinnaren, Flykten, Absolute Power, Lycka till och Sanningen. De allra flesta gillade jag men efter ett tag blev jag lite mätt och bestämde mig för att pausa mitt och Baldaccis läsförhållande. Vår paus visade sig vara i sisådär sju år och nu har jag läst min första Baldacci på länge och BRA var den!

Kamelklubben låter fånigt men det är en väldigt spännande thriller (jag vill nog inte säga deckare) om Secret Service-agenter, presidenten i fara och hemliga organisationer. Jag gillar karaktärerna Alex Ford och Oliver Stone och att Baldacci bygger upp handlingen så att jag stundtals kan gissa mig till vad som ska hända och vem som är vem men han avslöjar inget förrän i slutet egentligen =) Att det är ganska osannolika händelser som sker och att allt dras till sin yttersta spets gör inget för det är i alla fall bra skrivet.

Nästa del heter Samlarna och den tänker jag nog lägga i nästa bokbeställning (som görs om x antal månader).

Betyg: ★★★★
Förlag: Bra Böckers förlag
Finns att köpa: Adlibris, Bokon, Bokus och CDON.